Klimatförändringar i fjällvärlden

Vi kommer se drastiska förändringar av klimatet i världen och inte minst i Sverige och fjällvärlden. Det visar de rapporter och artiklar som jag tagit del av. Alla källor pekar åt samma håll.

Enligt en studie som Ola Hjalmarsson på SVT gjort med hjälp av SMHI:s SCID-databas tros medeltemperaturen i Sverige öka kraftigt. Enligt artikeln tros ungefär halva Sverige, inklusive större delen av Norrlandskusten ha en årsmedeltemperatur på kring 10 grader om 50 år, fram till 1990-talet var det endast de allra sydligaste delarna av Skåne som hade en årsmedeltemperatur kring 10 grader.

SMHI har tagit fram länsrapporter för det framtida klimatet på länsnivå, man har i rapporterna utgått från två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5).

Som exempel beräknas temperaturen i Jämtlands län öka med ca 3 grader enligt RCP4.5 och ca 5 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Den största uppvärmningen sker vintertid med dryga 5 grader enligt RCP8.5. Barmarksperiodens längd ökar med ca 30-50 dagar och antalet varma dagar blir fler.

En konsekvens av högre temperaturer som både SMHI och SVT lyfter är att tiden på året med snötäcke, som de definierat som antal månader med minst 5 millimeter snö, kommer att minska. Det är givetvis inte positivt för oss som älskar vita vintrar med härliga utomhusaktiviteter så som alpinskidåkning och längdskidåkning.

Grafik: Ola Hjalmarsson, SVT

Sjunkande glaciärer

Den 5 augusti 2018 mättes Kebnekaises sydtopp och kunde då konstateras att den inte längre var Sveriges högsta punkt. Sydtoppen mättes till 2096,5 meter över havet, 0,3 meter lägre än Nordtoppens 2096,8 möh. Sydtoppen, som består av snötäckt glaciär, sjunker på grund av det varmare klimatet och att den skulle komma att understiga Nordtoppens höjd har forskare förutspått sedan länge. Nordtoppens högsta punkt består av berg och är stabil. Samma trend gäller för exempelvis Sylglaciären som många känner till tack vare den så populära leden Jämtlandstriangeln där Sylarnas Fjällstation är en av tre stopp. Även Helagsglaciären som är Sveriges sydligaste glaciär belägen i södra Jämtlandsfjällen smälter undan år för år.

Att glaciärerna i norra Sverige och övriga länder minskar är ytterligare ett tydligt tecken på att vi går mot ett varmare klimat. Kebnekaises sydtopp har mätts årligen sedan 1940-talet och kurvan visar en tydlig trend där glaciären fortsätter att sjunka. Per Holmlund, professor i glaciologi, med inriktning mot klimat, vid Stockholms universitetvisar med all tydlighet i bilderna nedan att det kan ställas utom tvivel att glaciärernas massa minskar och smälter bort. Han har ägnat så gott som hela sitt arbetsliv åt att granska glaciärerna utveckling (eller kanske snarare avveckling).

Kebnekaises Sydtopp.

 

FOTO: Per Holmlund

Per menar, under ett seminarie i Åre, att den stora utmaningen för skidorter som är beroende av vinter och snö är att vintersäsongen blir kortare på grund av varmare höst och vår. Samtidigt går att utvecklingen inom Snöproduktion också framåt vilket kan stävja en del av utmaningen på kort sikt.

Vemdalen i Härjedalsfjällen som ett exempel

Under perioden 1961-1990 hade Härjedalen 3-6 månader med snö. I Vemdalen, som ligger mitt i kommunen, var genomsnittet drygt 6 snömånader med natursnö under perioden 1961-1990. Enligt scenario RCP4.5 som SMHI tagit fram och som även SKL skrivit om i en rapport kommer Vemdalen endast ha 4,5 månader med snötäcke kvar vid slutet av seklet, Enligt det än mer pessimistiska scenariot RCP8.5 är det endast 3,5 månader kvar vid samma tidpunkt. Snösäsongen kommer alltså nästan halveras på 80 år enligt RCP8.5. Detta är givetvis inget unikt scenario för just Vemdalen utan kan ses som en tydlig indikation och varningsklocka för hela fjällkedjan. Trenden visar att temperaturen förflyttar sig ungefär en mil norröver per år. Det innebär alltså att vädret vid Sälens breddgrad om 20 år kommer ha samma medeltemperatur som Karlstad har idag (Sälen ligger dock på högre höjd vilket också påverkar).

Förändrade förutsättningar för besöksnäringen

Till följd av en kortare snöperiod och mer osäker snötillgång menar SKL i deras rapport att fjällanläggningarna blir allt mer beroende av att kunna tillverka snö, detta för att kunna säkerställa att det finns tillräckligt med snö i pister och i längdspår. Men upplevelsen påverkas ändå då de vita vidderna och orörda fjällen tros bli en bristvara. Aktiviteter som hundspannsturer, turskidåkning och skoteråkning får i så fall en allt svårare tillvaro. En utökad snöproduktion medför också risker då det kräver stora volymer vatten vilket kan påverka den biologiska mångfalden enligt SKL.

Fjällen som besöksmål året runt

Samtidigt som vintersäsongerna möter utmaningar så bedöms förutsättningarna för sommaraktiviteter generellt förbättras med förutsättningar för längre barmarkssäsonger. Med intäkter mer jämt fördelat över året kan näringen i fjällen anpassa sig till ett mer föränderligt och varmare framtida klimat. Läs mer om vädret i fjällen.

Klimatflyktingar

På andra håll i världen tros ett ökat flöde av klimatflyktingar tvingas fly från sina hem på grund av klimatförändringar så som extrem torka och stigande vattennivåer. I det sammanhanget känns inte färre skiddagar så akut men det är samtidigt viktigt att vi alla bidrar och engagerar oss på det sätt vi kan. Vi har bara en planet och just nu lever vi som att vi hade 1,7 jordklot. Om alla skulle leva som vi i Sverige skulle vi behöva 4 (!) jordklot för att kunna absorbera alla våra utsläpp och ta fram de resurser vi nyttjar (enligt WWF). 

FN’s Klimatrapport 2019

Det är sammanlagt 6 981 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för den rapport som är framtagen av FN’s klimatpanel 2019. Den visar på en planet som är  behov av rejäla insatser.

  1. Temperaturen i världshaven ökar i allt högre takt och isarna smälter, detta kan eventuellt komma att påverka golfströmmen vilket skulle kunna få drastiska konsekvenser för oss i norr och leda till kallare klimat istället för varmare.
  2. En fortsatt försurning av hav och sjöar leder till rubbade ekosystem
  3. Enligt rapporten är det mycket sannolikt att mängden marina organismer minskar med 15 procent under detta sekel, detta pga rubbade ekosystem.
  4. Man bedömer att vattennivåerna stiger med mellan 30-60 cm fram till sekelskiftet (detta förutsatt att vi åtar drastiska åtgärder.
  5. Permafrosten tinar vilket frigör den kraftiga växthusgasen metan.
  6. Sjukdomar och naturkatastrofer kommer att öka i frekvens och spridning

Läs mer om rapporten här. 

Det finns hopp

Enligt SCB (Statistiska centralbyrån) som årligen sedan 1990 har mätt Sveriges utsläpp av växthusgaser har nivåerna sjunkit med 26% från 1990 till 2017. Störst är minskningen av utsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler. Inrikestransporter, både från privata fordon och tung trafik släpper ut stora mängder växthusgaser men även från denna sektor har totala utsläppen sjunkit. Ytterligare en positiv trend visas i en rapport framtagen av bland annat Pekka Kauppi vid Helsingfors Universitet. Rapporten publicerades i tidskriften Science och visar att världens sammanlagda skogsarealer ökar, skogen är den enskilt största bidragaren till att binda koldioxid. Samtidigt finns det rapporter som visar på minskade skogsarealer, det man då talar om är mängden naturskog, detta kan få allvarliga konsekvenser för mångfalden och leda till att ekosystemen rubbas. Men enligt Kauppis forskning ökar den totala mängden skog, inklusive planterade skogen, med omkring 7% de senaste 35 åren. Den planterade skogen ska ha samma möjligheter att binda koldioxid som naturskogen. Om Pekka Kauppis forskning.

Vår utmaning är enligt många källor att omställningen går för långsamt.

Råd från meteorologen Pär Holmgren

Den tidigare SVT-meteorologen Pär Holmgren släppte i våras sin bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt, han är också aktuell som Europaparlamentariker. Han menar att det inte finns en enskild lösning utan pekar istället på flera tänkbara svar som måste samverka.

  • Spara energi och resurser
  • Utveckla ny teknik
  • Ändra beteende

Vad kan då fjällnäringen och allmänheten göra?

En generell uppfattning i dessa tider med klimatångest är att folk inte riktigt vet vem man ska lyssna på. Det är också svårt för gemeneman att med säkerhet avgöra vilka av deras olika beslut/inköp som kommer att påverka klimatet minst. Exempelvis om man ska köpa ekologiska råvaror från utlandet eller icke ekologiska från Sverige. Ska man köpa en ny elbil eller behålla sin äldre bränslebil tills den inte orkar mer? Vi vare sig vill eller kan rekommendera någon exakt vad man ska göra men en sak som är säker är att vi alla kan och måste bidra utifrån våra förutsättningar.

Avslutar med att citera titeln på Pär Holmgrens bok ”Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt”.

Här följer några generella länkar som vi hoppas kan ge er skjuts i rätt riktning vare sig ni är privatpersoner eller företag.

  • POW – Protect Our Winters. Precis som namnet säger så jobbar de för att uppmärksamma klimatförändringarna Sveriges snöklädda delar. Skänk en slant till POW, läs på lite mer på deras hemsida eller varför inte engagera dig i deras verksamhet?
  • Räkna ut ditt personliga klimatavtryck. Går att göra både för privatpersoner och företag. https://www.klimatkontot.se/
  • Pers bok finns att köpa här.

Källor:

SMHI’s länsrapport. Framtidsklimat i Jämtlands län

SVT’s kartillustrationer och artikel.

SMHI’s klimatscenarier.

SKL’s rapport Klimatförändringarnas lokala effekter

 

Skriven av: Marcus Ståhl

1 Kommentar

  1. […] Klimatsmart. Att välja en Svemester före en alpsemester är helt klart ett bättre beslut för vårt klimat. Och med det faktum att vi idag lever som om vi hade 1,7 jordklot så behöver vi alla lägga om våra vanor och anpassa oss till ett förändrat klimat. Det minsta du kan göra är att stanna i Sverige på nästa semester:) Läs om klimatförändringarna i fjällen. […]

Lämna en kommentar