Hoppa till innehållet Hoppa till navigeringen Hoppa till början av sidan



Allmänt om ledsystemet i Svenska Fjällen

Det statliga ledsystemet innefattar cirka 550 mil markerade leder, varav 225 mil finns i Norrbotten och 194 mil i Jämtland. Naturvårdsverket är huvudman för ledsystemet men det är länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län som ansvarar för skötsel och underhåll av lederna. Broar, rastskydd och roddbåtar inkluderas även de i det statliga ledsystemet.

Utöver de statliga lederna finns ett ledsystem på totalt ca 250 mil runt samhällen och turistanläggningar i fjällregionen. De lederna sköts av kommuner, lokala turistföreningar och privata anläggningar.

Fjällstugor

STF är en väletablerad organisation vad gäller boende i fjällstugor och de ligger på fina platser 10–20 km från varandra längs välmarkerade sommar- och vinterleder. Stugorna har enkel, men bekväm standard och är avsedda för självhushåll utan elström och rinnande vatten.

I stugorna får du hugga ved och elda i spisen, laga mat, hämta vatten, diska och städa. Du sover med egna lakan eller sovsäck i flerbäddsrum utrustade med våningssängar, madrass, kudde och täcke. Det går inte att boka plats i fjällstugor. Stugvärden fördelar sängar och alla får en sovplats. Större grupper kan anmäla planerade övernattningar för att underlätta fördelning av sovplatser och kan då offereras speciella gruppriser. På alla stugplatser finns rum för gäster med hund. Stugvärden hjälper dig med information, tar betalt och säljer proviant.

Proviantförsäljning

I många fjällstugor finns butiker med konserver, ris, pasta, potatismos, soppor, bröd, pålägg, godis, lättöl och läsk. Ibland finns också gasolflaskor, T-bränsle, fjällkartor och myggmedel. Tanken är att du skall kunna göra en fjälltur utan att bära tung proviant mellan stugorna.

Markerade leder

Vinterlederna markeras med stolpar med ett rött kryss i toppen, s k ledkryss, de står med 40 meters mellanrum. Två kryss på en stolpe markerar att leden ändrar riktning. Ett fåtal sträckor har ruskor som markering. Ruskor, eller röda vägkäppar med reflexer, används även när vinterlederna går över sjöar och vattendrag.

Sommarlederna utgörs av upptrampade stigar med målade stolpar/stenar, där stigen är svår att följa. I skogsterräng kan färgmarkeringen finnas på träd. Det är vanligt att sommar- och vinterleden samma sträckning och är då vinterledsmarkerad. Vinter- och sommarleder har olika utmärkningar på kartan. NOTERA! Att vissa vinterleder är svåra att följa på sommaren då de passerar både blöta myrar och sjöar – håll koll på detta med hjälp av kartan och de ledskyltar som finns ute längs lederna.

Rastskydd

De rastskydd som finns utplacerade utmed lederna i fjällen är viktiga för säkerheten. De är avsedda att användas vid raster och nödsituationer och är inte tänkta för övernattning.  Rastskydden är försedda med en vedkamin och britsar. Veden som normalt finns ska bara användas i nödsituationer. De flesta rastskydd i det statliga ledsystemet har hjälptelefon.  Vid rastskydden finns oftast torrtoalett och soprum.

Broar

Där sommarlederna korsar större vattendrag finns broar på de mest besökta lederna. En del utsatta broar monteras ner efter sommarsäsongen för att inte riskera att skadas av snötrycket, islossningen eller vårfloden. Somliga leder blir oframkomliga när broarna inte är på plats.

NOTERA! Gör du turer tidigt eller sent på sommarsäsongen bör du därför försäkra dig om att de aktuella broarna är på plats. Kontakta respektive länsstyrelse.

Roddbåtar

Där lederna korsar större vattendrag eller sjöar finns på vissa ställen roddleder med minst en roddbåt på vardera stranden. Dessa finns utmärkta på Fjällkartan.

Den som använder båtarna är skyldig att se till att det finns en båt på varje sida om vattnet. Det kan innebära att rodden måste göras tre gånger. Man ror först över till andra sidan för att hämta båten där, ror tillbaka med den på släp, drar upp den på stranden för att därefter ro över igen till platsen varifrån man ska fortsätta vandringen.

På de mest besökta lederna finns tre roddbåtar vilket kan spara vandraren extra roddturer.

Båtarna får endast användas för överfarter. Efter användning ska båten dras upp och göras fast ordentligt. Ingen har rätt att begära hyra av den som använder båtarna. Efter ca 20 september är roddbåtarna uppdragna och låsta för vinterförvaring.

Tre båtar finns på följande platser längs Kungsleden: Laitaure, Sitojaure ochTeusajaure,

Fjällförvaltningen på länsstyrelsen i Norrbotten är ansvarig och informerar om när båtarna läggs ut respektive tas upp. TIPS! Ta kontakt med länsstyrelsen om du gör turer tidigt eller sent på sommarsäsongen.

Som alternativ till att ro går det att på de uppräknade ställena få privat motorbåtskjuts under de tider som STFs fjällstugor vid dessa sjöar är bemannade med stugvärd. (avser fjällstugorna Aktse, Sitojaure och Teusajaure)

Mer information och kontaktuppgifter

Naturvårdsverket, Stockholm,  www.fjallsaker.nu 08-698 10 00.

Länsstyrelsen i Norrbottens län,  www.fjallen.nu 0920-960 00.

Länsstyrelsen i Västerbottens län, www.ac.lst.se 090-10 70 00.

Länsstyrelsen i Jämtlands län,  www.z.lst.se 063-14 60 00.

Länsstyrelsen i Dalarnas län,  www.w.lst.se 023-810 00.



Säkerhet i Svenska fjällen!

Hårt väder, besvärlig terräng och uppkomna skador kan skapa riskfyllda situationer i fjällen. Det skall alltid fjällturisten ta med i beräkningen. Att tänka själv och att ta ansvar för sin egen säkerhet är viktigt på fjället. Den mest avancerade utrustning kan aldrig ersätta sunt förnuft, erfarenhet och kunskap.

De mest grundläggande tipsen för att färdas tryggt och säkert på fjällen är: Gå aldrig ensam, ta med spade och vindsäck på vintern, skriv färdmeddelande, följ markerade leder och lyssna på väderleksrapporter.

Fjällräddningen

Varje polisdistrikt med fjäll inom sitt område har en fjällräddningsorganisation. I den ingår polismän och fjällvan ortsbefolkning, totalt cirka 350 personer. Fjällräddningens insatser handlar inte bara om att söka saknade skidåkare och vandrare. Ofta rycker man även ut för att transportera hem en person som skadat sig eller blivit sjuk.

Fjällräddningen nås via de hjälptelefoner som finns på många platser i fjällen och på vanliga telefoner via larmnumret 112.

Hjälptelefoner

Hjälptelefoner finns i alla fjällstugor, med något enstaka undantag. Vilka framgår på respektive stugplats sida på STF:s hemsida www.svenskaturistforeningen.se och i de rastskydd som finns vid ledsystemet. Via telefonen får du också direktkontakt med polisens sambandscentral och fjällräddningen.

Via telefonen kan du larma om det hänt något. Det är bra att göra även om du blir försenad på din tur så att anhöriga undviker att bli oroliga. Polisen och räddningsledningen hjälper till att föra information vidare. Det kan innebära att fjällräddningen slipper rycka ut i onödan. Du kan och bör också använda telefonen för att informera och rådfråga.

Mobiltelefon

På fjället kan du inte vara säker på att du kan använda mobiltelefonen! Det beror dels på att näten inte är lika utbyggda som i stadsområden och dels på den kuperade fjällterrängen med mycket stora avstånd. Mobiltelefonerna kan endast användas i de telefonnät de är anslutna till.

Nätens täckning är oftast bra i större tätorter och längs de mest trafikerade vägarna. I fjällvärlden är det Telia som har den minst dåliga täckningen idag.

I området runt Storulvån-Blåhammaren-Sylarna-Helags i Jämtlandsfjällen och i Vindelfjällen i södra Lappland kan kunder anslutna till Telias nät ha en skaplig räckvidd så länge man rör sig inom synhåll för de högre belägna basstationerna.

I Norra Lapplandsfjällen är mobiltelefonnätets täckning väldigt begränsad, och ofta helt obefintlig, eftersom området är stort och antalet basstationer få. Bland annat gäller detta Kungsleden Abisko-Kvikkjokk, Padjelantaleden och Nordkalottleden.

Möjligheten att få kontakt ökar i närheten av de större vägarna och vid STFs fjällstationer.

Kort o gott så kan mobiltelefonen vara en viktig säkerhetsdetalj i utrustning, men det går aldrig att garantera täckning i alla områden. Notera också att telefonens batterier är känsliga för kyla.

Skriv alltid färdmeddelande

Du ska alltid informera någon om dina fjällturer. Går du på dagstur från en fjällstation eller ett fjällhotell kan du oftast lämna dagstursmeddelanden där. De flesta fjällanläggningar har särskilda formulär för färdmeddelanden.

Den som går på flerdagarstur ska informera någon anhörig om färdvägen.

Ett utförligt färdmeddelande som beskriver planerad färdväg, tidsplanering, vilka som finns i sällskapet och utrustning underlättar fjällräddningens uppgift när någon saknas eller om någon orolig anhörig hört av sig. Den vanliga metoden är att polisen först ringer till hotell, fjällstationer och via hjälptelefonerna till stugorna för att kontrollera om den eftersökte passerat.

I fjällstugor och rastskydd finns särskilda gästböcker och där bör man anteckna sig när man passerar. Dessa meddelanden följs dock inte upp förrän någon är anmäld saknad. Att skriva färdmeddelanden är att visa hänsyn mot sig själv och andra.

 

Källor: Svenska Turistföreningen och Wikipedia

 
Därför måste du till fjällen i höst!
Publicerades 2017-08-08 22:20 av 

Visit fjällen har tagit fram 7 anledningar att besöka fjällen på sensommaren...
10 anledningar att välja fjällen i sommar
Publicerades 2017-05-30 21:49 av 

​Att intresset för fjällen som resmål även under sommaren ökar har ...
Följ med på vandringstur med guide i sommar
Publicerades 2017-05-21 18:07 av 

Allt fler vill upptäcka fjällen sommartid, både för avkoppling och...
Det våras för fjällen
Publicerades 2017-05-02 20:01 av 

Funderar du på att lägga i båten i helgen eller kanske klippa gräsmattan?...

Fjällindex 2016: Här är de hetaste fjälldestinationerna i digitala kanaler. Visit Fjällen har gjort en kartläggning. 

 

Copyright © Fjällfrämjandet Visit Fjällen l   Powered by: Mediavault SiteSmart l   Ansvarig utgivare: marcus@visitfjallen.se

Senast publicerad: 170721 | Powered by SiteSmart